torsdag 7 september 2017

Helgfrågan vecka 36


Jag har slöat i soffan i ett par timmar så nu är det dags att sätta fart igen. Och först ut blir Mias Helgfråga. Hon vill veta

Den mest sorgsna boken du vet?

Bonusfråga (ställt av mig): Stress påverkar oss olika, själv blir min hjärna som kokta makaroner. Men hur påverkar det dig? Läser du då och i så fall vad?

-------------------

Visst kan det hända att det trillar tårar ibland, speciellt när det handlar om berättelser med djur inblandade. Eller t ex vissa scener i kärleksromaner (Broarna i Madison County när han tar av åt ett håll i en korsning och hon åt ett annat för att hon inte tog tillfället i akt). Jag läser inte så ofta böcker som får mig att gråta - jag kan bli arg, rosenrasande eller skratta, men gråt blir det ganska sällan.

Men det finns en bok som jag älskar att läsa som får mig märkligt nog både att må bra och gråta. Gråta för att man ju vet ända från början hur det hela kommer att sluta och må bra på grund av de tankar som förmedlas i boken.




Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom









Bonusfrågan: Förr i världen var nog stress och press mina mellannamn. På jobbet var deadline för det mesta "igår!" och inte nog med att det skulle gå snabbt (och det fick absolut inte bli fel) men det fanns lika många uppgifter till som skulle göras samtidigt. När det var som värst så trivdes jag som fisken i vattnet.

Numera, efter att ha varit hemma i x antal år, så blir det tvärstopp om jag blir stressad och då får jag absolut ingenting gjort. Jag blir okoncentrerad och har svårt att hålla isär saker och ting i huvudet och snurrar till det mesta. Jag läser då också, men det blir en sida och så gör jag något annat, en sida till och sen göra något annat igen. Men kan jag hitta rätt bok (så lättläst som möjligt) så kan jag mota bort stressen genom att läsa.





16 kommentarer:

  1. Svar
    1. Alla kan ju uppleva en bok olika :)

      Radera
  2. Jag undrar om man blir mer stresskänslig med åldern för jag trivdes också ganska bra med högt tempo, förr. Visserligen gillar jag fortfarande ett lite högre tempo, men nu verkar det ju krävas ett orimligt.

    SvaraRadera
  3. Jag har aldrig fixat stress bra utan föredrar lugnare miljöer.

    SvaraRadera
  4. Stress har kört slut på mig med och idag är jag extremt stresskänslig. Tisdagar med Morris minns jag också som en sorgsen bok som berörde mig en hel del.

    SvaraRadera
  5. Stress har aldrig varit min grej men det är skillnad på stress och ett högt tempo. Ett högt tempo på jobbet kan få dagen att gå väldigt fort.

    SvaraRadera
  6. Boken om Morrie är släkt med den bok jag "valt". Starkt berörande, att gråta till, med och över!

    SvaraRadera
  7. Tisdagarna med Morrie gillade jag. Visserligen sorglig men inte på ett sådant sätt att jag blev illa berörd, vilket jag gärna aktar mig för att bli.

    SvaraRadera
  8. har inte läst Tisdagarna med Morrie. lättläst är bra om en är stressad

    SvaraRadera
  9. Jag känner igen mig på det sista du skriver om stress med rätt bok kan man faktiskt glömma att man är stressad.

    SvaraRadera
  10. Känner inte till boken, men att mota stress genom att läsa känner jag till, det kan ofta funka, dock inte alltid.

    SvaraRadera
  11. Jag måste också ha lättläst om jag känner mig stressad. Annars går det inte alls.
    Har inte läst boken du tipsade om dock, kanske borde lägga till den på listan.

    SvaraRadera
  12. Broarna i Madison County ja, den hade jag kunnat nämna också.

    SvaraRadera
  13. Tisdagarna med Morrie är en bok som det känns som jag borde ha läst men inte gjort.
    Stressiga dagar kan på sätt och vis vara stimulerande men oftast är jag helt slut sen på kvällen. Grejen är väl att man måste ha balans... Och vissa perioder så kommer inte pauserna när man verkligen behöver dem.

    SvaraRadera
  14. Jag har inte läst boken. Jag har lite svårt för Albom så vi undviker varandra :).

    Den där jobbsituationen känner jag igen. Så var det för några år sedan på jobbet. Allt skulle in typ när det var för sent.

    SvaraRadera
  15. Jag gråter inte så ofta till böcker, men det har hänt/händer, en del gånger kommer det helt oväntat. Tisdagarna med Morrie är en underbar bok, länge sen jag läste den men vill minnas att det kom en del tårar då, berörd blev jag i alla fall och ibland "gråter" jag inombords.

    SvaraRadera